Hunden Taz

En ny aktiveringsleksak från Nina Ottosson har jag köpt (finns nu till bra pris på Djurmagasinet). Då Dog Smart blivit lite för enkel tyckte jag vi behövde en ny utmaning.

Jag är ingen bra matte just nu när jag jobbar så mycket. Schemat ser olika ut så det kan bli mycket jobb någon vecka och mindre en annan vecka. Just nu är det mest jobba, sova och gå ut men det hinns inte med så mycket träning eller roliga aktiviteter. Men Taz är duktig och verkar acceptera att det blir så ibland. I morgon ska jag köpa en kul sak till oss och vi har en rolig helg att se fram emot.

Min mamma var hundvakt i helgen och i söndags när dom var ute och gick var det en hund som flög ut från en tomt och lät helt galen. Det gick som tur var bra men jag var rädd att det skulle gå bakåt i träningen. Jag kämpar som bara den för att hundar ska bli något positivt och då är det inte så kul att han blir skrämd på det sätt som han blev. Men han verkar inte så berörd av händelsen utan fortstätter vara duktig vid hundmöten.

I dag gick vi in i en gångtunnel och från andra hållet kom det en hund och sen en till och en till och till slut var det fem likadana svarta hundar lösa framför oss. Jag hade Taz vid min sida och gick med bestämda steg. Ett litet voff men det var ingenting med tanke på att han hade en hel hundflock omkring sig. Tidigare under promenaden passerade vi en jack russell som skällde konstant och Taz bara tittade lite nonchalant på den ;)

Vi har gått eller vi går kan man väl säga problemhundsutredning. Jag har skrivit massor om det i bloggen men tagit bort det så jag drar allt lite snabbt. Vi kontaktade den här tjejen innan sommaren för att få hjälp framförallt med stress och osäkerhet som jag tycker är Taz stora problem. Vi träffade henne innan sommaren eller i början på sommaren. Hon frågade inte särskilt mycket utan pratade mest om sina egna hundar och om andras hundar och andra hundproblem som inte liknar våra. Men jag tänkte väl att hon kan sina saker och kommer hjälpa oss. Det gick några veckor och vi åkte dit igen. Den gången fick vi lära oss lägga godisspår, slänga ut godis på marken vid hundmöten och lite annat. Vissa tips var bra. Det gick ytterligare en tid och fram emot hösten så träffades vi en tredje gång. När vi kom fram visade sig att vi skulle träna tillsammans med en annan hund som också hade problem med hundar. Jag var inte särskilt glad åt det då jag tycker att Taz ska få träffa lugna hundar, inte hundar som skäller hysteriskt. Dom skällde som tokiga på varandra och vad dom fick ut av det undrar jag. Efter det tränade vi på varsin del av gräsmattan, bland annat sitt, ligg, inkallning, stanna kvar. Det kändes totalt meningslöst då vi redan hade gått en kurs i vardagslydnad och tränat på alla dom sakerna. I oktober skrev hon att vi skulle få en extra träff och hon skulle höra av sig angående det. Hon skickade lite papper som hon hade kopierat från böcker. Ingenting som gav mig särskilt mycket. Hon skulle skicka något som Anders Hallgren skrivit men var tvungen att ringa och fråga honom först. Nu i februari då jag inte hade hört något på fyra månader mailade jag henne och frågade om hon ansåg sig vara färdig med oss. Nej färdiga var vi inte utan vi kunde fortfarande få en extra träff men några utlovade papper visste hon inget om. Jag tackade nej till extra träff då jag inte tycker det är värt att åka in till stan med Taz när det ändå inte ger något. Hon har nu erbjudit sig att komma till oss istället men om och när det blir av det vet man inte. Det är något precis hela tiden. Hennes hundar är sjuka eller så är hon sjuk. Det känns inte riktigt trovärdigt.

Allra helst skulle jag vilja ha som det står på hemsidan en ordentlig genomgång av Taz och en ordentlig träningsplan. Jag skulle vilja veta exakt vad jag kan göra för att det ska bli bättre på sikt, jag skulle vilja veta precis hur jag ska agera när han beter sig på olika sätt. Men jag inser att den här kvinnan inte kommer kunna hjälpa oss. Jag tycker jag har rätt till pengarna tillbaka men inser att det blir svårt och jag orkar inte hålla på och tjafsa. Man får inse att man åkt på en nit. Just nu ser jag fram emot kursen på brukshundklubben och tror den kan ge oss mycket.

Ute i mörkret kom det en stor svart hund (blandning rottweiler/dobermann). Jag hade kort koppel på Taz och han gick på den sidan där den andra hunden inte gick. Vi passerade och det gick utmärkt. Precis när vi hade passerat smög den andra hunden upp bakom oss och då blev det ju lite läskigt. Men vi stannade, hundarna hälsade och jag och den andra hundägaren stod länge och pratade. Taz skällde lite i början men sen var han jättenyfiken och ville nosa och ha sig. Blir så glad när det går sådär bra. När han märker att det var ju inte så läskigt.

Taz hälsar och tackar för leksaken. Den var urkul men han var inte riktigt nöjd med kvaliten så han önskar sig nu något som klarar av även tuffa lekar ;)



Ungefär såhär såg den ut från början:

Vi har varit i djuraffären och vägt Taz. 9,8 kg. Har nästan 2 kg mer hund nu än för ett år sedan :)

Pappa har varit hundvakt i dag. Han åkte sen med Taz till mitt jobb för det skulle bli lite bussträning. Taz skällde på alla som klev av. Det är något han inte gjort tidigare. När Taz och jag åkte hem själva sen så skällde han inte men gnällde högt hela vägen. Vi ska till Norrköping om några veckor och jag fasar lite för den långa resan.

I går testade vi att träna lite freestyle. Jag kan inte särskilt mycket om det men testade lite rörelser som jag sett ingår. Vem vet vi kanske kan ha liten dansuppvisning någon dag ;)

Två människor har kommit fram och hälsat på Taz sista tiden. Först bryr han sig inte särskilt mycket, efter ett tag går han fram och hälsar. Men det som hänt dom två senaste gångerna är att han efter ett tag har börjat skälla. Han går runt, gnäller, skakar och till slut skäller han. Jag vet inte varför, kanske det är någon frustration över att vi står stilla. När vi inte ens kan stanna en liten stund och prata med någon utan att han ska bli alldeles tokig då blir jag påmind om att vi måste träna mycket mer på det  här med att ta det lugnt ute. Att man ska kunna stå eller sitta och bara ta det lugnt, att det inte hela tiden måste hända något. Skönt att det är vår snart, då blir det lite behagligare att sitta ute och göra ingenting :)

I går kväll vid kl 22 var vi ute och gick och hade flexikopplet. Normalt så håller jag väldigt mycket koll under promanderna och speciellt när vi har flexikopplet. Jag kikar efter hundar så vi kan planera hundmöten. Men i går kväll hade jag ingen ork att gå och hålla koll, jag lät Taz springa hur som helst. Han sprang in i en gångtunnel och stannade där och tittade på något och sen tittade han på mig. Jag gick fram några steg och såg att det stod en hund där. Jag kallade på Taz och han fick gå brevid mig när vi passerade. Då började han tyvärr föra lite liv men hans första reaktion var att stanna, titta på mig och sen komma när jag ropade. Visst är han ganska duktig ändå :)

Det blev inget med dagmatten som jag skrev om. Får se om det löser sig på annat sätt. Man får ta med sig hund till jobbet. Jag kanske testar lite längre fram. Den här veckan har farsan varit hundvakt. Jag tror Taz verkligen trivdes med det. Man är borta en del nu fast jag tycker jag är piggare sen jag började jobba och tar vara mer på tiden.

Jag har anmält oss till fortsättningskurs i allmänlydnad på brukshundklubben. Jag valde dom för deras kurser är vid 8 tillfällen och 1,5 timme varje gång medans dom vi gick hos förut kör 5 gånger och 1 timme varje gång och det är ungefär samma pris. Sen så är jag lite nyfiken på brukshundklubben också. Ska bli kul. Börjar 20 mars.

Vi var ute och gick. Plötsligt kom det en lös hund springandes mot oss. Den stannade en bit ifrån oss och stod och skällde. Jag såg att Taz inte tyckte om det men han låtsades vara ganska oberörd och gick fint hos mig och sa inte ett knyst. Jag var så nöjd och stolt.

Läste i en annan hundblogg och där var det bilder på snö, massor av snö. Här finns det inte en endast snöflinga. Det är blött och grått. Taz behöver en dusch efter vår tur. En hel del hundar såg vi. Taz rynkar pannan, reser ragg men har hållit sig från att skälla. Förutom en hund som dök upp oväntat bakifrån och sen när jag fick den dumma idén att vi skulle hälsa på en hund som var i "rasthagen". En liten söt valp och dessutom stängsel emellan, det kan väl  inte vara så farligt tänkte jag. Men det var det. Valpen fick sig en rejäl utskällning.

Ute är det kallt, blåsigt och blött men efter två dagars vila var Taz glad för en längre tur.