Hunden Taz

Det går väldigt upp och ner med Taz. Ibland gör vi små framsteg men det är många problem som inte alls blivit bättre och vissa saker har till och med blivit värre.

När vi är hemma själva är han världens bästa. Han är lugn och hur trevlig som helst. På våra promendader är han lätt att ha och göra med om man bortser från utfallen mot andra hundar. Men hemma och här i området är enda stället där han fungerar. Alla andra platser och alla andra människor gör honom så stressad.

I torsdags och måndags var vi hos min mamma. Över helgen var Taz ute på landet med min mamma och hennes snubbe. Han har inte kunnat slappna av alls under den tiden, han har bitit mig två gånger, min mamma en gång och hennes snubbe en gång. I går körde min mamma oss hem. På vägen stannade hon och tankade. Trots att Taz såg henne hela tiden så blev han helt panikslagen. Han kastade sig fram och tillbaka, skällde och saliven flög. Jag har aldrig sett honom så stressad.

Just nu vet jag faktiskt inte riktigt vad jag ska göra. Jag börjar ge upp.